Sammanfattning av artikeln

40–60 % relativ luftfuktighet är viktigt för hälsan

Den lägsta hälsorisken från virus, bakterier och mögel uppnås vid en medelhög luftfuktighet.

Torra byggnader ökar sjukfrånvaron

Många vetenskapliga studier har visat att låg luftfuktighet ökar andningsinfektioner och sjukfrånvaro bland personalen.

Befuktning ger betydande avkastning

Kostnaden för personalens sjukfrånvaro och minskad produktivitet överstiger kostnaden för reglering av luftfuktigheten.

Luftfuktning för hälsan – är det värt energiförbrukningen?

Den optimala luftfuktigheten är en avgörande faktor för framgången i många tillverkningsprocesser, såsom textil- och tryckindustrin, och spelar dessutom en viktig roll för vår allmänna hälsa och vårt välbefinnande. Som luftfuktningsspecialister ser vi sällan att luftbefuktare stängs av för att spara energi i tillverkningsanläggningar, eftersom det skulle få omedelbara och uppenbara konsekvenser för produktionslinjen. Däremot ser vi ofta att luftbefuktningen offras för energibesparingar när det gäller luftfuktighetsreglering för människors hälsa och välbefinnande.

Så när det gäller att balansera behovet av energibesparing mot luftfuktighetsreglering för människors hälsa, hur ser argumenten ut?

Med tanke på att det krävs cirka 0,75 kW för att omvandla ett kilo vatten till ånga och att ett genomsnittligt kontor i London med cirka 250 anställda kan behöva ungefär 80 000 kg ångbefuktning under ett år, är det uppenbart att luftfuktning kan utgöra en belastning på en byggnads energibehov. Det som däremot inte är lika uppenbart är vilken effekt det har på byggnadens användare eller på verksamheten i sig att stänga av luftbefuktarna. De skadliga effekterna av att utsättas för torr luft uppträder över tid och till skillnad från temperaturen märks en torr atmosfär inte lika omedelbart som en särskilt kall eller varm miljö.

Om sambandet mellan exponering för torr luft och dess hälsoeffekter vore tydligare, och om den därmed ökade frånvaron erkändes, skulle energibesparingarna genom att avstå från användning av luftbefuktare inte vara lika lockande för ett företag.

År 1985 granskade Sterling m.fl. all vetenskaplig bevisning för hur luftfuktigheten påverkar tillväxt- och överlevnadsgraden hos många faktorer som utgör en risk för människors hälsa. Detta omfattade bakterier, virus, mögel, dammkvalster, ozon och andra faktorer. De luftfuktighetsnivåer vid vilka dessa faktorer utgjorde den största respektive minsta risken för människors hälsa plottades in på ”Sterling-diagrammet”. Det visade att den optimala nivån för att minska hälsorisken från dessa faktorer låg mellan 40–60 % relativ luftfuktighet, en siffra som sedan dess också har stöd av många andra studier.

I en nyare artikel publicerad i Journal of Infection granskade Jane Metz och Adam Finn från University of Bristol all forskning som specifikt rör luftfuktighet och influensatoppar under vintertid. De drog slutsatsen att låg luftfuktighet var en avgörande orsak till spridningen av influensa och att en artificiell höjning av luftfuktigheten på offentliga platser var ”en spännande och ny potentiell strategi för att bekämpa influensa”.

Förutom de bestående effekter som torr luft har på luftburna föroreningar påverkar den också våra kroppar direkt. Torr luft har visat sig dra fukt ur oss, vilket leder till uttorkning och uttorkning av huden samt slemhinnorna i näsan och halsen – som är ett av kroppens viktigaste försvar mot luftburna föroreningar.

Förutom att torr luft under 40 % relativ luftfuktighet är en bevisad spridningsväg för luftburna infektioner och virus, försämrar den också vår förmåga att bekämpa dessa yttre hot. Långvarig exponering för torr luft måste därför öka risken för ohälsa genom luftburna infektioner, såsom förkylningar och influensa, vilket leder till ökad frånvaro på arbetsplatsen.

Chartered Institute of Personnel and Development (CIPD) konstaterade i sin rapport från 2015 om frånvaro på arbetsplatsen att den genomsnittliga frånvaron bland anställda i Storbritannien uppgår till 6,9 dagar per år. Den främsta orsaken till frånvaron är lindriga, kortvariga sjukdomar, såsom förkylningar och influensa. CIPD uppskattar att detta kostar arbetsgivarna 554 pund per anställd och år. Att minska spridningen av förkylningar och influensa bör vara en prioritet för alla arbetsgivare som vill minska frånvaron och förbättra de anställdas välbefinnande. Korrekt klimatreglering, inklusive att hålla luftfuktigheten mellan 40–60 % RH, bidrar till att uppnå detta mål.

Så istället för att stänga av befuktningssystemet och ignorera det mycket reella, men ibland försummade, behovet av luftfuktighetsreglering – kan fastighetsförvaltare spara energi utan att äventyra de anställdas och allmänhetens hälsa?

Ett typiskt befuktningssystem för kontor i Storbritannien använder elektriskt genererade ångbefuktare. Det finns dock alternativ till denna teknik som utför fördunstning eller sprutar vatten, antingen i ett centralt luftkonditioneringssystem med kanaler eller direkt i ett rum. För ett genomsnittligt kontor i London kan användning av en motsvarande luftbefuktare istället för en ångbefuktare innebära en minskning av energikostnaden med cirka två tredjedelar.

Om det inte är genomförbart att byta ut ett befintligt ångsystem kan man göra ändringar som kan förbättra energiförbrukningen. Att till exempel använda ett RO-vatten (omvänd osmos) för att ta bort mineraler från tilloppvattnet skulle eliminera behovet av regelbunden tömning av varmvatten för att kontrollera mineralavlagringar i luftbefuktarens vattentank. Regelbundet underhåll kan också förbättra energieffektiviteten hos en ångbefuktare och sänka driftskostnaderna.

Genom att granska drifttiderna kan man identifiera möjligheter att minska energiförbrukningen i ett befuktningssystem utan att kompromissa med byggnadens luftfuktighetsreglering och utan att sjunka under de 40 % relativ luftfuktighet som krävs för människors hälsa och välbefinnande.

Utan befuktning kan den inre luftfuktigheten i ett genomsnittligt kontor i London sjunka under 40 % relativ luftfuktighet från mitten av oktober till maj, där de torraste månaderna är de kallaste, från december till februari. Det är ingen tillfällighet att detta också är den tid på året då säsongsinfluensan är som mest utbredd i hela landet. Om sambandet mellan sjukdom, frånvaro från arbetet och låg luftfuktighet vore lika uppenbart att uppfatta som sambandet mellan luftfuktigheten i en textilfabrik och produktens slutvikt, skulle man aldrig ens överväga att avstå från luftfuktighetsreglering för att spara energi.

Luftfuktning för hälsan – är det värt energiförbrukningen?

Ladda ner den kostnadsfria rapporten ”Att skapa hälsosammare byggnader”

Det finns många sätt att skydda sig mot smittspridning: allt från god ventilation till att upprätthålla lämpliga nivåer av luftfuktighet, filtrering, belysning och rätt materialval.

Läs mer genom att ladda ner din kopia av ”Making Buildings Healthier”. Den innehåller en mycket användbar checklista för riskbedömning av din egen byggnad.

Get in touch with us

Contact us

Contact Condair by phone, email or webform.

Get to know us

Discover some of our selected references from around the world