Riskbedömning av alltför torr luft

Chefer och arbetsmiljöansvariga blir ofta överväldigade av klagomål om alltför torr luft. En riskbedömning kan avslöja de dolda riskerna med alltför torr luft på arbetsplatsen.

Luften vi andas är en livsnödvändighet. Men om den blir för torr kan även luften bli farlig. Förbättringar kan dock endast göras där förhållandena övervakas och mäts. Vikten av luftfuktighet förbises dock ofta, och arbetsmiljöbestämmelserna föreskriver inte någon obligatorisk miniminivå för luftfuktigheten. Detta gör det desto viktigare att kontinuerligt utvärdera luftfuktigheten i företagen som en del av en arbetsplatsriskbedömning. Som en byggsten för bättre förebyggande åtgärder och prestationsförbättring kan optimering av luftfuktigheten vara ett framgångsrikt arbetsmiljöverktyg som också har en positiv inverkan på arbetsgivarens attraktionskraft och personalbehållningen. För torr luft är förknippad med många hälsoproblem och störningar i välbefinnandet och bör därför regelbundet utvärderas genom en riskanalys.

Hälsa och luftfuktighet: Varför en relativ luftfuktighet på 40–60 % är hälsosam

Latest whitepaper on healthy office buildings

"Making buildings healthier"

16 pages of the latest findings on the key factors that protect against infectious diseases. Ideal for fostering dialogue between building managers, occupants and health and safety officers to put together the right package for improving health in both new and existing buildings.

request for free

Skyldigheter enligt arbetsmiljölagen

Riskbedömningen är ett centralt verktyg för systematisk problemlösning. Arbetsgivarens skyldighet att genomföra en riskbedömning följer av 5 § i arbetsmiljölagen: ”Arbetsgivaren ska fastställa vilka arbetsmiljöåtgärder som är nödvändiga genom att bedöma de risker som är förknippade med de anställdas arbete.”

En fara på arbetsplatsen kan också uppstå till följd av fysiska faktorer (t.ex. från inomhusklimatet: temperatur och luftfuktighet). Följaktligen är arbetsgivaren skyldig att organisera arbetet på ett sådant sätt att hälsorisker undviks och eventuella kvarstående risker minimeras. För detta ändamål måste arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder. Skyddsåtgärderna måste baseras på den senaste utvecklingen inom teknik, arbetsmedicin och hygien.

En specifik prioritetsordning föreskrivs: tekniska skyddsåtgärder har företräde framför organisatoriska och personliga åtgärder (TOP-principen).

Riskanalys och TOP-principen för riskbedömning

En riskbedömning på arbetsplatsen gör det möjligt för arbetsmiljöansvariga att effektivt hantera klagomål och genomföra förbättringar. Den inleds med regelbundna mätningar av den relativa luftfuktigheten under längre tidsperioder. Utifrån dessa data genomförs en riskanalys, från vilken specifika mål härleds.

De efterföljande åtgärderna styrs av den så kallade TOP-principen: tekniska lösningar kommer först, följt av organisatoriska och personliga åtgärder. Tekniska lösningar, såsom extra luftfuktning, som även kan eftermonteras i befintliga kontorsbyggnader, anses vara särskilt effektiva skyddsåtgärder. Att genomföra en riskbedömning av luftfuktigheten kräver samarbete mellan olika intressenter inom företaget. Viktiga kontaktpersoner för beslutsfattare på kontoret är bland annat arbetsmiljöexperter, säkerhetsansvariga, företagsläkare, arbetsråd och fastighetsförvaltningen.

Bild: TOP-principen med exemplet ”luftfuktighet”

Framgångsrikt genomförande av en riskbedömning

Att beakta luftfuktigheten i en riskbedömning är en fortlöpande process. För att detta ska lyckas måste vikten av luftkvaliteten inom företaget tydligt fastställas, och en kontinuerlig strategi för förbättringar måste införas.

I synnerhet bör medarbetarnas delaktighetuppmuntras, kunskap delas och kommunikationen ske på ett respektfullt sätt. Optimala luftfuktighetsnivåer under hela året kan därmed bidra väsentligt till förebyggande åtgärder och prestationsfrämjande, samtidigt som de ökar arbetsgivarens attraktionskraft och bidrar till att behålla personalen på lång sikt.

Figur: Riskbedömning: ”Torr luft”